Konsumentkreditlagen

När du handlar på kredit eller behöver ta ett lån så kommer du som konsument att ha ett skydd via konsumentkreditlagen. Det här är en lag som ser till att en kreditgivare inte kan ge sämre villkor än det som anges i lagen. På så vis så får man en riktlinje som alla näringsidkare som ger kredit måste rätta sig efter och det leder till en större trygghet för svenska konsumenter.

Konsumentkreditlagen ger inte bara villkor för själva lånet eller kreditköpet utan också för hur detta marknadsförs. Det är till exempel så att den som erbjuder lån eller kredit måste ge information som är tydlig och korrekt så att du som konsument är medveten om vad avtalet som du skriver på innebär. Det här är något som brukar kallas för god kreditgivningssed, och det säkrar att du som konsument är medveten om vad en kredit kommer att kosta dig innan du antar den.

Det här är Konsumentkreditlagen

Varje SMS-låneföretag är skyldigt att följa Konsumentkreditlagen.

Företaget ska iaktta god kreditgivningssed i sitt förhållande till kunden vilket bland annat betyder att kunden ska få nödvändiga förklaringar för att förstå avtalets innebörd i sin helhet samt vad de totala kostnaderna blir. Dessutom ska den så kallade effektiva räntan alltid anges i all marknadsföring, förköpsinformation och i dokumentationen för avtalet. Detta beror på att den effektiva räntan fungerar som ett jämförelsemått som i procent anger vad kreditens totala kostnader är.

Kunden har rätt till en viss information i rimlig tid innan han eller hon ingår ett avtal.

Formuläret Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SECCI) innehåller information om namn på kreditgivaren, typ av kredit, effektiv ränta, kreditbelopp, löptid samt vad som händer vid försenad betalning. Då informationen är standardiserad är alla kreditgivare skyldiga att lämna just denna information i detta formulär.

Vidare måste samtliga kreditgivare göra en kreditprövning på alla kunder som ansöker om ett lån.

Detta är för att avgöra om den potentiella kunden har de ekonomiska förutsättningar för att kunna betala tillbaka lånet.

Skulle det bli avslag på ansökan har du som kund rätt att få veta varför. Blir ansökan däremot beviljad får du som kund ett kreditavtal, antingen via e-post eller fysisk post. Där ska alla uppgifter framgå på ett tydligt och kortfattat sätt.

Vad säger egentligen lagen?

Mycket av kritiken mot SMS-låneföretagen handlar om kreditprövningarna. De har klassats som både omoraliska och bristfälliga.

Vi ska beskriva vad lagen egentligen säger om snabblån.

Proposition från regeringen själva lagen, Konsumentverkets tolkning av lagen samt Finansinspektionens tolkning av lagen.

Propositionen

2009 lämnade regeringen in en proposition till riksdagen. Den handlade om vilka skyldigheter näringsidkaren har gentemot konsumenten. Alltså i detta fall SMS-låneföretaget. Där anges att kreditprövningen ska bestå av tre moment.

Företaget samlar in uppgifter om konsumenten. Utifrån denna information beräknas kundens betalningsförmåga. Först därefter avgörs om ansökan ska avslås eller beviljas.

Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Med ”tillräckliga” menas att företaget måste samla in så många uppgifter att konsumentens betalningsförmåga för krediten i fråga kan bedömas med ”en hög grad av säkerhet”.I allmänhet är näringsidkaren skyldig att skaffa sig en helhetsbild av konsumentens ekonomiska situation. Uppgifterna skall normalt alltid omfatta konsumentens inkomster, utgifter, skulder och tillgångar.

Lånet får inte beviljas om konsumenten saknar ekonomiska förutsättningar att fullfölja sitt åtagande. (betala tillbaka lånet).

Så varifrån ska dessa uppgifter hämtas?

Från konsumenten själv, genom en kreditupplysning från exempelvis UC eller från en databas som förs av en myndighet eller av kreditgivaren själv.

Även om konsumenten tillfrågas om sina ekonomiska förhållanden är det sällan tillräckligt med uppgifter endast från konsumenten. De uppgifterna bör alltid kontrolleras med en aktuell kreditupplysning. I allmänhet är den informationen tillräcklig, tillsammans med informationen som konsumenten själv har angett.

Lagen

Propositionen la grunden för en ny svensk lag. Denna anges i Svensk författningssamling under ”Konsumentkreditlag”, närmare bestämt paragraf 12 och 13, som båda handlar om kreditprövning.

Där står följande skrivet:

12 § ”Näringsidkaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Krediten får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande. Vid en ökning av krediten som är väsentlig ska en ny kreditprövning göras.”

13 § ”Beviljas inte krediten ska näringsidkaren underrätta konsumenten om orsaken till det. Beror det på uppgifter som härrör från en extern databas ska konsumenten snarast och utan kostnad underrättas om uppgifter och vilken databas som används.”

Dessa korta stycken är alltså den enda lagstiftning som avser kreditprövning.

Just kreditprövning har många SMS-låneföretag fått kritik för, men då lagen inte säger särskilt mycket har man en luddig juridisk ram att verka inom. För att förebygga detta finns två tolkningar av lagen.

Konsumentverkets tolkning

I Konsumentverkets författningssamling har man beslutat om allmänna råd om konsumentkrediter. Punkt 2.3.1 heter Kreditprövning och är en halv A4-sida lång.

Här betonas att smslåneföretaget ska göra en kreditprövning oavsett belopp och löptid, att den ska grundas på tillräckliga uppgifter och endast beviljas om kunden kan fullgöra sitt åtagande. För att undvika upprepningar plockar vi här ut ett intressant citat av rådet:

”Kreditprövningen bör anpassas efter de särskilda omständigheter som råder i varje enskilt fall.”

Om man tolkar de raderna innebär det att det knappast är fel att agera på olika sätt för olika lånetyper. Beroende på den enskilda situationen bör företaget anpassa sig för att kunna genomföra en så lyckad kreditprövning som möjligt.

Det finns alltså ingen given mall att följa för SMS-låneföretagen, utan det är upp till dem själva att göra en rimlighetsbedömning utifrån uppgifterna de har tillgång till.

Finansinspektionens tolkning

Inte heller genom Finansinspektionens tolkning klargörs vad som gäller för smslåneföretagen. Dock är det inte så konstigt, eftersom lagen är så kort formulerad att varken KO eller FI har mycket att utgå från. FI:s tolkning lyder:

”En kreditgivare bör i sin kreditprövning bedöma en konsuments ekonomiska förutsättningar utifrån hans eller hennes inkomster, tillgångar, utgifter och skulder samt eventuella borgensåtaganden. Kreditprövningen bör grundas på ett skriftligt underlag eller på andra tillförlitliga uppgifter, t.ex. en kreditupplysning.

En kreditprövning bör göras även om en säkerhet ställts för krediten.

Kreditgivaren bör dokumentera underlagen för en kreditprövning.

Kreditgivaren bör på ett tydligt sätt underrätta konsumenten om orsaken till varför han eller hon inte har fått en kredit beviljad genom att ange grunden för beslutet. I de fall grunden för beslutet utgörs av resultatet av en s.k. kreditberäkningsmodell bör kreditgivaren lämna en utförligare förklaring om konsumenten begär det.”

Läs mer om Konsumentkreditlagen på följande webbplatser